Ja där kom du skuttande och gick i din egna lilla värld. Din pappa hade blivit lite lätt irriterad för du gjorde inte som du skulle. Man märkte på han att han tyckte de var jobbigt. Men han fick som ingen kontakt med dig. Brukade han någonsin få de? Människorna på cafet satt mer vaksamma nu och man märkte hur det började tissla och tasslas. Jag hörde hur någon sa "ja gud vilket tålamod pappa måste ha".
Pappan försökte verkligen få kontakt med dig, men du fattade som inte. Du lekte dig bort i drömmarns värld och du märkte inte att alla hade blicken på dig. Din pappas tålamod tog slut och han tog dig i armen och sa. "Det blir inge fika idag, vi far hem".